Ny forskning kan bidra till att begränsa TBE
Lukas Ocias är läkare och har tillsammans med kollegor undersökt hur TBE-virus har spridit sig i ett specifikt område. Förhoppningen är att ny kunskap kommer att ge möjligheter att förebygga spridning i nya områden.
TBE − fästingburen hjärninflammation är en virussjukdom som sprids av fästingar. De flesta som smittas får lindriga besvär och blir friska efter några dagar, men upp till en tredjedel får en inflammation i hjärnan eller hjärnhinnorna. Det kan leda till allvarliga tillstånd och besvären kan finnas kvar under en lång tid eller till och med bli bestående.
En forskargrupp bestående av läkare och en professor inom laboratoriemedicin har analyserat prover från patienter som diagnosticerats med TBE i regionen kring Vänern. Även smittskyddsenheterna i Värmland och Örebro län har bidragit med data och de laborativa delarna har utförts i Jönköping.
– Forskningen är viktig för att förstå hur viruset sprids och vilka genotyper* av virus som orsakar sjukdom i Mellansverige. Det kan skapa förståelse för hur sjukdomen i framtiden kommer att sprida sig, utifrån att viruset på grund av klimatförändringarna kan komma att hittas längre norrut, säger Lukas Ocias, huvudansvarig forskare för projektet.
*Den genetiska uppsättningen hos en individ eller i det här fallet ett virus.
Forskningen lägger grund för framtida rekommendationer
Det finns vaccin för att förebygga TBE-infektion. De data Lukas och hans kollegor identifierar och analyserar kan användas för att planera framtida rekommendationer för i vilka områden man bör vaccinera sig.
Samverkan över organisations- och verksamhetsgränser har varit en framgångsfaktor.
– För att få en så bra bild som möjligt av sjukdomens utbredning i området är det viktigt att inkludera patienter från flera regioner. Samarbetet möjliggör även kunskapsutbyte och tillgång till specialiserade analysmetoder, säger Lukas.
Gruppen har samlat biobanksprover från TBE-patienter som blivit diagnosticerade de senaste tio åren. Just nu håller de på att analysera proverna för TBE-arvsmassa och planen är att under hösten bland annat börja analysera för TBE-antikroppar och andra fästingburna infektioner.
Säkrare diagnosticering
Projektet har huvudsakligen två syften: Det ena är alltså att utveckla kunskapen om hur TBE-virus spridit sig omkring Vänern för att göra en prognos över fortsatt spridning över landet. Det andra är att utvärdera hur vården ställer diagnos (konstaterar att en patient fått en TBE-infektion).
– Ja, studien hoppas förbättra diagnostiken genom att jämföra olika laborativa metoder samt undersöka förekomsten av andra fästingburna smittor. Det kan bidra till att rekommendationer för vilka metoder som används för att diagnosticera TBE förändras eller i alla fall får en mer säker vetenskaplig grund, avslutar Lukas.
Läs mer om hur forskningsrådet stärker den kliniska forskningen
Medverkande i projektet
Lukas Ocias, disputerad ST-läkare i klinisk mikrobiologi, Karlstad centralsjukhus samt huvudansvarig forskare
Magnus Klinteskog, AT-läkare med forskningsinriktning, Region Värmland
Staffan Tevell, disputerad överläkare på infektionskliniken, Karlstad centralsjukhus
Per-Eric Lindgren, professor vid Linköpings universitet och forskningsledare vid laboratoriemedicin
Martin Sundqvist, disputerad överläkare på klinisk mikrobiologisk avdelning, Universitetssjukhuset Örebro
Forskningsprojektet finansieras av det sjukvårdsregionala forskningsrådet.